Franciska Held

Våren och ljuset är här, den går långsamt framåt, men den är här.

Jag stickar vidare, började för ett tag sen sticka ett slags lapptäcke. Täcket ska bestå av 6 rutor som den ovan, var och en med en svart ram, sedan syr jag ihop de färdiga rutorna. Det kommer bli ett färgkaos men jag gillar färg och jag gillar strukturerat kaos, jag tycker om att vara hämningslös, det är tråkigt att matcha.

Skiss på blivande mattor.

En matta jag väver nu. Norsk-rölakan, vävd i trasor och bomullsmattvarp.

En bild till.

Vi ses!

Upptäckte att mina restgarner gick i en slags regnbågsskala och stickade regnbågssockor.

Fint ljus på Tallest man on earth som jag såg på Cirkus för ett tag sedan. Får lust att väva mattor i detta mönster, kanske nästa projekt….

Såhär blev den till sist, min hallampa. Sjalen jag tänkt använda mig av från början, höll inte riktigt formen- Jag tror dels att det berodde på att jag inte hade tillräckligt med socker i tapetklistret som jag använde för att stärka tyget + att jag var för otålig jag skulle låtit den första lampan torka längre + att tyget i sjalen var tunt och inte drog åt sig tapetklistret ordentligt.

Lampskärmen ovan är gjord av en gammal trasig gardin, vars mönsterrapporter jag klippte isär för att sedan doppa i tapetklister och pussla ihop på den upphängda mega ballongen.

Att bo i 2a hand i Stockholm är något som många gör. Förutom att det innebär att man inte vet när det är dags att flytta ut, så är det också en begränsning att inte kunna göra sig hemmastadd, fixa sitt hem som man vill ha det. Tur att jag gillar textil, för med textil kan man göra sitt hem ombonat på ett enkelt och icke permanent sätt. Här nedan är en lampa som jag fixade till:

Detta är lampan som fanns i vardagsrummet, jag tyckte att den gav ett starkt, kallt och tråkigt sken. När jag fick en gammal trasig lampskärm av en vän, köpte jag ett tyg och sydde fast det på lampskärmen som jag sedan knöt fast med snöre på lampan.

Resultat:

Nu är det denna hallampa jag ska ge mig på

Detta var en gång en lampa med en rundad glaskupa, vilken jag råkade krascha när jag skulle dra av mig en tröja. Jag ska köpa en ny innan jag flyttar ut men det känns onödigt att köpa en ny nu, om samma sak skulle hända igen…

Jag har blivit inspirerad av alla de lampor man ser i bloggar och i tidningar som är gjorda av virkade dukar, men jag tänkte göra en egen variant av en gammal sjal. Med hjälp av lite snedslå en ballong och tapetklister ska jag försöka forma sjalen till ett litet klot som går att fästa på hallampan.

Såhär ser sjalen ut, Freddan som jag är kattvakt åt använder den som kattwalk, höhö.

Fortsättning följer!

Och så var de färdiga mina sockor! Perfekt att göra randiga sockor av gamla garnrester, jag har struntat i regler och använt garn i olika tjocklek.

Om man är osäker på om garnet räcker, gör som jag oregelbundna ränder, jag tycker att denna asymmetri blir effektfull. Kul att låta samma färg återkomma på olika plats på socka/vante ett och två. Detta ger enligt mig ett charmigt uttryck, det visar på hantverket, att det är något som är med känsla.

Nästa utmaning jag gav mig på blev vantar, hittade en bra instruktionsvideo på youtube. La upp 44maskor, jag ökade med 17 extra maskor för tummen. I videon som jag använde mig av tipsar kvinnan om att ta en snutt skräpgarn och föra över tum-maskorna till innan man fortsatte med handen (se vanten till höger). Sist plockar man upp dessa maskor igen, vilket är väldigt smidigt. http://www.youtube.com/watch?v=L6ODA0nfIIE

För att veta hur många maskor man behöver kan man mäta runt handens bredaste parti, runt knogarna. Sticka en provlapp i det garn du vill använda, mät hur många maskor lappen har per cm ta denna siffra x omkretsen på handen, voilá! där har du det maskantal som du ska börja sticka med, antal maskor till mudden och handflatan.

Aviga, räta, ökning och minskning.

Att sticka och virka känns så basic, allt man behöver är “en pinne” till virkning, eller “ett par pinnar” till stickning och lite garn, sedan kan man skapa i princip vad som helst. Det är bara fantasin som sätter stopp. Eller vad sägs om detta? http://pinterest.com/cr8vcrochetcrew/

Jag tycker i alla fall att det är helt fantastiskt! Därför vill jag bemästra dessa tekniker till fullo, då skulle det kännas lite som att- Ingenting kan stoppa mig!

Just nu ägnar jag mig åt stickning och jag gör något så nyskapande som ett par sockor. När jag igår klarat av hälarna på båda sockorna kände jag mig som en lite bättre människa.

Här är de mina underverk:

Om man som jag har svårt för att förstå stickbeskrivningar så är det fantastiskt att det finns något som heter youtube. Finns det en förkortning du inte förstår t.ex. öhpt sök på det på youtube och voila! Du får upp en video på hur en Öhpt går till! http://www.youtube.com/watch?v=-YYoqC7_HWk

Man kan hitta beskrivningar på hur man stickar på youtube med, hur man gör ända från grunden. Denna länk http://www.youtube.com/watch?v=1qSGzyXw1KY  innehåller en film som hjälpte mig när jag hade svårt att förstå beskrivningen i min bok. Sedan upptäckte jag att denna instruktionsvideon saknade sin sista del, hur man gör tån! Så ett tips, kolla att alla delar finns med i instruktionen från början till slut, innan du börjar sticka.

Detta är lite av vad jag pysslat med den senaste tiden.

Bilden ovan visar ett test i det projekt jag ska börja med nu, en trasmatta med inplock i ull. Ska skissa fram ett mönster och bestämma färger sen är det bara att köra. Det fungerade nämligen precis som jag tänkt mig att väva, vilket var sjukt tillfredsställande.

Denna matta vävde jag klart idag, men den sitter kvar i vävstolen eftersom det fortfarande finns varp kvar att utnyttja.

En till bild på samma trasmatta.

Även detta var ett prov, ville testa norsk röllakan i trasmattekvelité. Det fungerade bra, ska jobba mer med detta. Har så mycket trasnystan att väva upp, så försöker komma på olika sätt att jobba med materialet. Till detta projekt vill jag sätta upp en ny varp, använda lin istället för bomull, kanske 8/5 så att mattan blir grövre och trasorna täcker varpen.

Tror inte att jag visade hur min mormorsfilt blev…? såhär blev det i alla fall. Den blev väldigt fet, bra att ha om axlarna till exempel när man sitter i vävstolen =)

GOD JUL!

Jag har inte bloggat på ett tag, anledningen är att jag har höga förväntningar på mig själv, att det jag åstadkommer måste vara konstnärligt och storartat. Men det är svårt att vara en storartad konstnär. Har man denna utgångspunkt är det som att man sätter krokben för sig själv precis när man rest sig ur stolen. Man kommer att falla pladask oavsett hur bestämd man är i sitt steg.

Just nu väver jag en trasmatta till mitt kök och stickar sockor till mina fötter. Jag har någon slags idé om att detta inte är något jag kan delge mig av eftersom det inte är tillräckligt avancerat, men jag tror jag måste jobba på att sänka mina krav på vad som är tillräckligt bra, stort eller fint. Man behöver inte alltid vara en fantastiskt kreativ konstnär i det man gör, man kan också ägna sig åt att hålla på med hantverk eftersom det är givande och sjukt roligt. Jag tror det hela handlar om att jag måste hitta mitt eget sätt att jobba på, och att acceptera det. Nu när jag inte längre jobbar efter skoluppgifter från lärare, eller har handledare i formgivning, måste jag hitta ett sätt att själv hålla liv i och utveckla mitt skapande. Hitta det sätt jag trivs bäst att arbeta på.

Jag har redan kommit på vad mitt nyårslöfte ska bli inför 2013, jag ska bli en sjujäkel på att sticka och virka! jag ska bli en sådan som kan improvisera fram vad som helst med hjälp av lite garn och stick/virk-verktyg. Mitt mål är att kunna slänga en snabb blick på en person och sedan kunna virka en rymddräkt åt personen i exakt storlek. Men jag tänker att detta mål inte behöver uppnås under ett år utan det får liksom pågå under en längre tid. Om man vill bli bra på något så får man öva.

Ibland tar livet runt i kring för mycket energi för att man ska orka engagera sig i annat än att hantera sin vardag, att hitta ett lunk och rutiner som fungerar. Jag tänker att det är okej att det tar tid att hitta sitt sätt att jobba, jag tänker att det är okej att jag inte har kommit igång riktigt än. Så tänker jag.

Detta blev ett så kallat tråkigt inlägg, utan bilder. Jag lovar, det kommer bilder…om ett par dagar.

När allt är oordning. Hur styr man då upp något alls?

En dag i taget, en sak i taget.

Jag tar just nu tag i saker som ligger på hög, som att sy om den där klänningen jag velat sy om i ett år. Har också gjort klart mormorstäcket som jag hållt på med lite sporadiskt i 3år. Anledningen till att jag vet att det är just 3år är att det från början var tänkt att bli en babyfilt till min brors barn, hon fyller 3år i september, filten behåller jag nu själv.

Det är ofta man skjuter upp saker, dessa saker är det sen otroligt skönt när man sedan klarar av och blir färdig med, när de de inte längre ligger där och gnager. Jag kan då, på något sätt, plocka ur dem ur mitt medvetande och känna mig nöjd.

Här är en bild från ateljén som nu är lite mer ombonad, lite mer stökig.

Vi fixar och donar i ateljén, vi har bl.a hämtat en hylla på Kungsholmen och kört den i en skrangligt skramlande mjölkvagn till Fredhäll. Imorgon ska vi hämta en vävstol på Djurgården och en soffa i Bromma, och allt är gratis! (dock inte bilhyra och bensin)

Det är fascinerande och skrämmande att se hur mycket saker människor gör sig av med på t.ex. blocket. Alla välfungerande föremål som människor tröttnat på som de (förmodligen) vill ersätta med skinande nya och mer moderna prylar.

Hyllan står nu på sin plats, snart även så en vit och brunrutig 70tals soffa och en kontramarschvävstol.

Sedan den 1juli har jag Hertha http://cargocollective.com/herthaoelrich , och Alva http://alvanasman.wordpress.com/ kontrakt på en lokal i Fredhäll. Detta är nu vår ateljé och det känns fantastiskt, det ska bli en lokal full av möjligheter och av kreativitet.

Igår lånade vi en bil och körde dit en massa grejer, det kändes otroligt skönt att tömma de fullproppade utrymmena i lägenheten och köra allt till ateljén. Vi hämtade också upp en fin vävstol i Rönninge, ägarinnan berättade att hon lagt ut en annons för ett par år sedan men att det inte gick att få vävstolen såld. Det är sorgligt för en väverska att höra, men samtidigt bra eftersom detta skapar möjlighet för oss att kunna starta upp utan att det kostar skjortan.

Nästa helg far jag hem till Nora för att hämta upp allt det som jag förvarar där. Tror mina föräldrar kommer att bli lättade över att bli av med vävstolen som nu står i deras sovrum=) Det känns lite som att det är först nu jag flyttar hemifrån på riktigt, vid 27års ålder.

Här är ett blivande projekt, vågar ej avslöja vad det ska bli. Det är Herthas skapelse.

Det finns gott om utrymme, än så länge…..